|
|
|
|
|
Innehavsperiod |
|
| |
|
|
|
|
|
|
| |
Orreholmen, Falköping, Västergötland |
|
Förlänad till James av Gustaf II Adolf.
Indragen till Kronan i Karl XI:s reduktion. |
|
1622-1680-tal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
"Överste Spensens hus
vid Munkebron", Stockholm |
|
Omnämns i Peter Englunds Den oövervinnerlige s 99 där ett protokoll "från
slutet av 1600-talet" citeras. Beroende på när protokollet upprättades bör
det ha tillhört Jakob (1626-1665), överste åtminstone sedan 1657 eller Jakob
(1655-1721), överste från 1693. Den sistnämnde är nog det troligaste
alternativet. |
|
före 1700-? |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ökna, Floda, Sörmland. 20 gårdar
|
|
Inköpt av Jakob från släkten Ulfsparre. Ökna har ett vackert läge vid sjön Floden och
beboddes tidvis av Carl Gustaf (1682-1751) och hans son Fredrik Gustaf under perioden
1720-tal till dess att gården såldes 1774. Kvar från den här perioden finns
främst en flygel och en mycket speciell och vacker mur runt parken, byggda i
samband med en total ombyggnad av hela mangården som påbörjades av Carl
Gustaf och avslutades av sonen (1750-tal). Att döma av dem torde
huvudbyggnaden ha varit mycket vacker och påkostad. Ökna
genomgick ändå en omfattande ombyggnad 1862 då ena flygeln revs och
manbyggnaden förlängdes och påbyggdes med en tredje våning.
Till Ökna hörde flera mindre gårdar, bl.a.
Fors
och Wegersberg. |
|
c.a.
1690-1774 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stafsäter, Vists sn, 15 km S Linköping, Östergötland. 15 gårdar
|
|
Kom till släkten genom Jakobs hustru,
Beata Bonde, under 1680-talet eller början av 1690-talet, varvid gården nyanlades helt.
Det yttre är, frånsett senare tillkommen stående träpanel och plåtbeklädning
av det tidigare spåntaket, bevarat från den tiden medan den befintliga
inredningen i huvudsak härrör från slutet av 1700-talet. Huvuddelen av gården drogs
under 1690-talet in till Kronan i reduktionen men den återköptes 1705 av Jakob. Gården
ärvdes av Jakobs och Beatas dotter Hedvig Christina, gift
Ulfsparre. Från 1739 till sin död 1758 styrde hon gårdens skötsel på egen
hand. Efter hennes död ärvdes gården av hennes dotterdotter Hedvig Maria
Taube. |
|
c.a. 1690-1758 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Sannum, Undenäs sn Karlsborg, Västergötland |
|
Mindre gård, troligtvis aldrig bebodd av släkten.
Bifogat dokument är ett utdrag ur skriften Sannums Säteri,
Ingemar Wikenros, publicerat med författarens tillstånd. |
|
1696-1714 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Höja, Gryta sn, Örsundsbro, Uppland. 7 gårdar och 11 torp
 |
|
Corps de logi karolinerstil med säteritak
uppfört 1711 i rödfärgat timmer som strax därpå försågs med ljusmålad panel.
Ursprungligen var mangården framför huset symmetriskt omgiven av fyra
flyglar innehållande kök, brygghus, bagarstuga, tjänarbostäder och gästrum.
Dessa revs i början av 1800-talet då den nuvarande flygelbyggnaden
uppfördes. Ungefär samtidigt reveterades manbyggnaden. Gården har stora bevarade
magasinsbyggnader från 1700-talet uppförda i axel mittemot mangården. Jakob
köpte gården av sin dotter Anna Sofia, änka efter Johan Peter Posse af Säby,
för 10.000 daler silver.
Göran Ulväng
vid Uppsala universitet har bedrivit omfattande forskning kring gårdens
historia i samband med bebyggelsehistoriska studier av utvecklingen i
sydvästra Uppland under perioden 1700-1900. Hans forskning har bl.a. visat
att jordbruket utvecklades och ägorna utökades väsentligt under hela
1700-talet och fram till Carl Gustafs (f. 1741) död 1816. Carl Gustaf och
hans mor Charlotta f. Lillienstedt, änka efter Jakob 1755, drev alltså
gården aktivt och framgångsrikt och bedrev jordbruket i huvudgårdsdrift
redan före 1760. Efter moderns död 1793 drev Carl Gustaf Höja i sambruk med
Salnecke. Ett gravkapell ritat av C.C. Gjörvell uppfördes 1802 på närbelägna
Gryta kyrkas kyrkogård. Ytterligare resultat av det pågående
forskningsarbetet kommer att publiceras här.
Söderby Hällby införlivades 1727, Örsunda
1743. |
|
1707-1941 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Grensholmen, Linköping, Östergötland. 29 gårdar
 |
|
Beläget på Roxens nordöstra strand. Inköpt
från lagmannen Sven Ribbing. Godset
har medeltida ursprung och ruiner av den medeltida borgen Aal finns
bevarade nära stranden. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes i slutet av
1600-talet i timmer i två våningar med säteritak. Flera av gårdens övriga
byggnader uppfördes då Axel Spens som chef för Dalregementet på 1720-talet
ska ha kommenderat 200 soldater till byggnadsarbeten på gården. Revetering
tillkom vid en upprustning under lagmannen Carl Gustaf Spens i slutet av
1700-talet. Då tillkom också två flygelbyggnader i sten. Inredningen är i
huvudsak också från denna tid och från början av 1800-talet. Gårdskapellet i
sten från sent 1400-tal kan ev. ha fungerat som bostadshus före 1500-talets
slut. Flyglarna förbands på 1910-talet med huvudbyggnaden med tillbyggda
gallerier ritade av I. G. Clason, som även har ritat en del av inredningen,
främst biblioteket.
Inom ägorna ligger även Rosendal, en
mindre herrgårdsbyggnad från 1864 utförd i empirestil. |
|
1706-1904 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Engelholm,
Valdemarsvik, Östergötland. 29 gårdar och 12 torp |
|
Huvudbyggnaden uppfördes troligen på
1690-talet eller under 1700-talets första år. Den är byggd i timmer i en våning
med stående träpanel. Taket är ett s.k. falskt säteritak med två takfall men
utan mellanliggande lodrät del. Inredningen har många bevarade detaljer från
1700-talet, bl.a. flera kakelugnar och en öppen spis i rokoko samt målade
dörröverstycken. 1734 byggdes två flyglar i tegel med putsade fasader. |
|
1708- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Norrö, Kättilstad, Östergötland. 3 gårdar |
|
Inköpt från Margareta Scheiding. Ytterligare
uppgifter saknas f.n. |
|
1705-? |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skedevi, Tjärstad (Linköping), Östergötland. 21 gårdar |
|
Har tillhört Jakob. Ytterligare uppgifter
saknas f.n. |
|
17?-före1770 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Wiksholm,
Hägerstad, Östergötland. 11 gårdar |
|
Inköpt från Gustaf Hårds fru Brita Stake..
Ytterligare uppgifter saknas f.n. |
|
1705-17? |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skiringe, Flen, Sörmland |
|
Troligtvis mindre/medelstor gård som enligt uppgift
har tillhört Carl Gustaf
(1682-1751) och troligen funnits i släktens ägo till 1820-talet. Ytterligare
uppgifter saknas f.n. |
|
1747-1820-tal? |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Malmgården, Artillerigatan-Grev Magnigatan,
Stockholm
 |
|
Inköpt av Carl Gustaf.
Artikel från Statens Fastighetsverks skrift Kulturvärden. |
|
1733-1760 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Steninge, Sagu sn, Finland |
|
Kom till släkten genom arv
till Carl Gustaf (1741-1816) från hans mors kusin, baron Lagerflycht. Gården
säljs efter köpet av Salnecke. |
|
1774-1784 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Salnecke, Örsundsbro, Uppland
|
|
Gården är känd sedan 1300-talet och var då
bl.a. i domprosten Andreas Ands och i Bo Jonsson Grips ägo. Under 1400-talet
ägdes den av biskopen i Västerås, Jöns Bengtsson. 1527 drogs gården in till
kronan och förlänades 1641 till överbergmästare Georg Grissbach, som lät
bygga det nuvarande slottet i putsat tegel i tre våningar med hög
takresning, ursprungligen troligen försett med trappgavlar. Den ståtliga
skulpterade barockportalen i sten med ursprungliga dörrar bär ätten Grissbachs vapensköld. Entréhallen
har kryssvalv och brant stentrappa
upp till den stora salen. Där finns en stor öppen spis från slottets
byggnadstid. Här finns också ett ursprungligt golv i furuparkett. I övrigt
är den fasta inredningen i gustaviansk eller tidig empire stil och tillkom
under Carl Gustaf Spens' tid då slottet var familjens huvudsäte.
Flygelbyggnaden i en våning i samma stil som slottet bär årtalet 1646 över
porten.
Köptes av Carl-Gustaf jämte 4 mantal av
Fredrik von Post för 11.500 riksdaler specie. |
|
1782-1821 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Frösvik, Oppeby Östergötland. 2
gårdar |
|
Ytterligare uppgifter saknas f.n. |
|
1705?-? |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Göstad, Östergötland |
|
Tillkom troligen under Carl-Gustafs
(1741-1816) tid. Ytterligare uppgifter saknas f.n. men det rör sig troligen
om en mindre gård
belägen i närheten av Grensholmen och Ribbingsholm. |
|
17?-? |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ala, Vassunda, Uppland. 2 gårdar |
|
I Jakobs ägo. Ytterligare uppgifter saknas
f.n. |
|
1710?-? |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Ribbingsholm,
Skärblacka, Östergötland
 |
|
Carl Gustaf lät slutföra uppförandet av den
nuvarande eleganta nyklassicistiska huvudbyggnaden, som stod färdig
1809 efter att ha påbörjats av den tidigare ägaren 1805. Byggnadsritningen
är osignerad men har hänförts till Carl Christoffer Gjörvell. Även gårdens
ekonomibyggnader uppfördes av Carl Gustaf år 1812. |
|
1806-1824 |
|
| |
|
|
|
|
|
|
| |
Börstorp, Mariestad, Västergötland |
|
Tillhörde Engelholmsgrenen. Ytterligare
uppgifter saknas f.n. |
|
18?-? |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
