Dagbok under en resa om sommaren 1802, slarvigt upsatt af JMS [Jakob Melker Spens, som då var 11 år gammal]
Sapere aude. Horat
Upsala 1802
Den 3 Juli foro vi ifrån Sahlnecke i mycket regnigt väder. Vi utstego ur vagnen kl 5 vid Haga Kungsgård, för att den bese. Vår ledsagare var Magister A Sandblad som förut varit där. Då vi gingo ner för stora gången fingo vi först se en mycket präktig ladugård som var i åtskilliga faconer förgylld och blåmålad och i form af tälltt. En hop soldater exercerade där. Vi gingo en biväg för att komma till en grundval af ett tillämnadt slott hvarvid var nedlagdt mycket arbete emedan den var ganska vidsträckt. Sedan vi besett den fortsatte vi vår väg till sjön där hon utskär holmar ur landet, men ingången till holmen var stängd. Sedan gingo vi uppå en kulle, hvarest låg en så kallad kiosk, det är ett rundt tempel öppet på alla sidor med stora portar emellan hvilkas uppehållande pelare var en sort grönmåladt trägaller. Den hade platt tak inuti och concavt utanpå. När man talade eller på ett sätt bullrade där gaf det ett hiskeligt eko. Där bredvid låg ett tempel med pelare utanför af Joniska ordningen. Derifrån såg man slottet med tillbyggda flyglar, och straxt bredvid en köksbyggning samt på dess ena ända ett torn i form af en ruin.
Slottet var så mycket vi kunde se genom fönstren ganska välmeubleradt. Derifrån följde vi sjön utmed. Ett stort berg låg på en sidan och på den andra sjön framstickande genom en allé af alar. När vi gått ett stycke komo vi till en insvängning under berget, som såg ut som en grotta. Den var dock full med vatten och derjämte instängd. Nu visade sig slottet och ruinen sköne emellan alarne Vi fortsatte vägen och komo till en brygga i Chinesisk smak. Då vi gingo öfver henne komo vi till en holme. Sedan vi gått åtskilliga krokvägar och därunder hört liudet af en ringklocka komo vi uppå en kulle, hvarest låg en dylik kiosk dock i annan smak än den andra och utaf träd. Först var det blott pelarne som uppehöllo den, sedan var öfver hvar pelare en hvall (?) upphöjning på taket som slutade sig uti en spets, hvarpå var en rund och smal stolpe, med en mässingshalfbåge derpå. Öfver hvar pelare satt ett drakhufvud med klocka i munden, hvilken förorsakat det liudet vi hört. På denna kullen var ganska vackert. Derpå gingo vi ner ifrån kullen och kommo till en annan simpel brygga och däröfver till en annan holme med kulle. Deruppå var en sandbacke, derifrån sågo vi ruinen upstickande ganska vackert öfver skogstopparne. Nu gingo vi till gamla haga. Det är en byggnad på en kulle som ligger ganska väl. Straxt bredvid är ett mycket både inne och utanpå präktigt lusthus. Derifrån gingo vi till det stället där vi utstigit och foro till Stockholm.
Den 4 Juli gingo vi förmiddagen till Adolf Fredriks kyrka. Kl 7 e.m. gingo vi till en sort theater där man giorde åtskilliga kroppsöfningar. 1) dansade flera personer på spänd lina, bland hvilka var en som hoppade högt upp i luften och kom ner sittande grensle på linan. Sedan hoppade han upp och i ett skutt satte sig riktigt med benen först på ena sidan om linan och sedan på den andra. En annan hoppade öfver ett band som hölls 3 alnar öfver linan både fram och tillbaka med flere konster och hopp. 2) giorde åtskilliga personer åtskilliga kroppsöfningar. Däribland var ett barn af sex år. De stodo på hufvudet, stupade kullerbytta i luften, hållde sig i benen och rullade sig, lade benen på var sin sida om hufvudet och gingo på händren. En stod på hufvudet på en stolsfot som stod upsatt emot en annan stol uppå ett bord. Han stod ock på samma stol då två värjor höllos i kors inunder och kastade ner sig på hufvudet baklänges emellan dem, samt stupade sedan kullerbytta i luften och stod äfven likaledes på denna stol med kappråck på sig och hatt under armen och giorde på samma sätt, dock utan värjor och framåt. Barnet om sex år stod på hufvudet på en liusstake och svingade sig rundt omkring. 3) dansade en på ståltrådslina med värja på näsan och en tallrick på dess spets. Hon hade 4 klot i handen och kastade dem opp och ner. 4) dansade en annan på slak lina ofta hållde denne sig ej i linan med mer än ett ben som hon slängt derom och så svängde hon sig som i en gunga. Äfven svingade hon sig i luften så fort som ett hjul omkring linan då den svängde som en gunga. 5) lade sig en på ett bord, och bar människor till ett antal af 5, på händer och fötter, i pyramider af åtskillig form. Nu slutade spelet och vi gingo vår väg.
d. 5 Junii var för intet annat märkvärdig än att jag då hette blott Melker i stället för de andre dagarne: Jacob Melker.
De ende spatsergångarne inom staden äro Logården och Kungsträdgården tyckte Mag. Grenander förtjena uppmärksamhet (sic !) Logården ligger bredvid Slottet på den sidan det vänder sig åt Skeppsbron det är den förnämsta hamnen i Stockholm. Den inneslutes på ena sidan af Slottet och på den andra af dess två flyglar. Ehuru tite(l)n är den dock ganska vacker. Den består af sandgångar, löfcabinetter och gräsplaner. Jorden mellan flyglarna har förut varit ganska brandt men är nu jämn genom en stenmur som är under, hvarföre man nu går upp på en ganska vacker trappa. Åt siösidan är en förträfflig utsigt, och muren som innestänger den är öfveralt fullsatt med blomsterkrukor.
Kungsträdgården ligger på Norrmalm vid S:t Jacobi et Johannis kyrka med ena sidan där dess förnämsta port är vänd åt Kongl. Majts och Kronans Arsenal, hvarest nu finnes högst desammas högloflige dramatiske theater. Midt emot Arsenalen på andra sidan om trädgården är ett hus som kallas Vauxhall, det är ett danshus som ligger nästan inuti trädgården. På de både andra sidorne äro 4 brede alléer then ena utmed then andra. Emellan äro löfcabinetter, en stor Gräsplan och blomsterrader deromkring. I alla 4 hörnen äro små löfcabinetter
På den förbemälta Dramatiska theatren gingo vi den 7 Julii kl ½ 7 e.m. Rummet var ej så stort som jag hade förestält mig. Där sågo vi spelas Den förtroliga aftonmåltiden, och derefter Fruntimbren.
Den 8 Julii foro vi ifrån Stockholm genom Söder Telje som behåller namn utav Sjö och Handelsstad emedan den förr varit i flor men nu är ganska liten. Vi uppehöllo oss där för att gå till en tillämnad canal som nu består blott utaf ett djupt dike men som skall fortsättas. Vi ankommo tillStora Åby Gästgifvaregård. Den ligger ej illa. En å går förbi och gör ganska vackra holmar och bakom Tingsbyggningenpå den sidan om ån som gården är, ligger en ganska snygg trägård, som nuvarande ägaren med mycken flit upodlat.
Den 9 Juli foro vi ifrån Stora Åby Gästgifvaregård och ankommo om aftonen till Nääs Sätesgård tillhörig öfversten för Södermanlänningarne Gr Vachtmeister, sedan vi förbifarit Tisdag som väl ej ligger så bra som Nääs, men är märkvärdigt derföre att det har en byggnad i form af Stockholms Slott. Nääs ligger på ett Näs samt har vackra omkring liggande trakter.
Den 13 Julii foro vi ifrån Nääs genom den stora och namnkuniga skogen Kålmården och ankommo kl 7 om aftonen till Gränsholms herrgård belägen uti Östergöthaland, Finspånga Län, Memmigs Härad och Östra Skrukeby sokn, utmed en sjö vid namn: Roxen, som gör en vacker utsigt till gården ! Nej vars d’ä skog imella, men d’ä int längr te sjöa än om en stode ve gåla så kund en skjute med e bösse långt ut i sjöa. (Detta är blott ett exempel på östgöthskan.)
Det är omgifvet av löf och barr skog som gör naturliga alléer och vackra skogrika ängar.
Then 15 Julii gingo vi till en gamal ruin belägen ett stycke ifrån gården utmed sjön på en ganska hög klippa. Den tros vara bygd af den namnkunnige Magnus Gren som ägt Grensholm, hvilken han äfven kallat Grensholm efter sitt eget namn, Gren, emedan det förut hetat Ål. Där står quar murar som äro 4 alnar höge och derifrån är en förträfflig utsigt. Vi besågo äfven andre vackre lägenheter .
Den 16 Juli reste vi ifrån Gränsholm och ankommo kl 8 till Lagerlunda herregård, derifrån vi begåfvo oss dagen derpå och ankommo samma dag till Medevi brunn, som ligger mycket vackert med vackra promenadställen. Den äges af Fröken Ulrica Odencrants och Bruns Intendent är Kongl. Majts. Förste Lifmedicus Sv. Hedin. Där föreföllo annars vanliga Brunshändelser. Här äro fyra källor hvarefter hvarefter annan upptäckte på sätt som följer: Munkarna i Vadstena uphittade en af dessa källor som de kallade Högbrunn. Då de utgingo ur riket igenstoppade de den med stora stenar, och författade ett manuskript derom som de lade i Vaticanen. När sedan R.R. Soop, ägare till Medevi herrgård hvarunder brunnen lyder, besökte Rom, talade påfven med honom och sade att ibland de fördelar man förlorade i Sverige med Catholicismen, var äfven en förträfflig hälsokälla omkring Vadstena. Påfven lät derpå hämta manuscriptet ur Vaticanen. Då R. R. Soop till sin stora förundran fick se att den var belägen just på hans ägor. Vid hemkomsten kallade han Lifmedicus Hjärne, som först uptog den mäst jernhaltiga af alla, som han kallade Rödbrunn. Då denna för sin jernhaltighet ej kunde drickas, uptog han en högre upp belägen mindre jernhaltig källa, men hvars egenskaper stämde öfverens med Munkarnas berättelse, som han kallade högbrunn. Den nuvarande brunnsintendenten har upptagit tvänne ännu högre upp belägne källor, mycket litet jernhaltiga. Den öfversta av dessa källor tros med skäl vara Munkarnes högbrunn så mycket mer som vid gräfvningen funnits en stor hop kullersten. (Underrättelserne med dette af Arch. Hedin.
Den 19 Juli reste vi från Medevi, samt ankommo kl 12 till Stjernesund, en gård tillhörig Brukspatronen Hr. Ol. Burenstam, där vi åto middag och sågo oss omkring emedan stället är ganska vackert, derigenom att man här får se och beskåda hela staden Askersund, öfver Sjön Vettern. Staden Askersund igenomforo vi äfven sama dag, och sågo beundrande förvånade dess härlighet bestående af 2ne tempel, en Stads- Riks- Sal, tämeligen många stående, men få flytande resningar, en vattnets magi, öfvervinnande ställning, tillika med en tillräcklig mängd av fiskar i Stadens Ocean. Derefter skedde ankomsten till till … Nej trome (?) det får du icke veta hvad det var för ett ställe. Du måste gissa. Jag skall gissa med dig. Hvad kunde det först heta, något namn måste det väl hafva. Tyst ! Jag tror mäst jag hört ett. Det heter Bålby. Låt oss antaga att det heter Bålby så vet vi derföre intet allt. Är det Stad, Bruk, Sätes-, Gästgifvaregård, By etc. som leder sin härkomst och åtskillnad ifrån Människoslägtets tillväxt i begär och människohjernans griller… Men och ! Hvilken lycka ! Jag fick nyss i ett patent, skrift, Beskrifning m.m. som sade mig allt hvad jag ville veta… Minsann heter det Bålby och så, Låt nu se hvad som mer står där:
Bålby är en Sätesgård som lyder under Vulcani enda verkstad i Skagershults sokn. Neptunus och Pan hafva båda genom sitt egenhändigt unskrefna privilegium gynnat den. Den förre har tillåtit vattnet upforsa för att leda dess hvinande konstverk, den senare: skogarne sköflas för att underhålla dess eld. Dess valspråk är derföre som står på dess järn: Cum Gratia et Privilegio Divinarum Majestatum Pani ac Neptuni, opera et sumtu Vulcani, studio Cyclopum Hasselforsii excultum hoc est ferrum… Mer ! ropas. Jag skall då fortfara att beskrifva våra öden. Den 14 reste vi till ett af Herr Doctoren och Apothecaren Tord tillredt medicament, efter Recept: Puller(?)källvatten efter behag. Natur. Vi gästade i ett torp som hette Blomsterhult. Vi toge in Medicamentet dock till en ganska liten dosis. Detta undergörande Medements Beskrifning (se Bil. No 1.)
Vidare om Bålby: Det är tillhörigt Min Morfaders, R.R. (Riksrådet ?) Falkenbergs samtliga arfvingar, hvilka updragit min Far högsta öfverinseendet deröfver. Men som vi ej kunde vara der beständigt, så reste vi derifrån den 17 augusti.
Vulcanus måste minsann vara Gud och allestädes närvarande, ty i nästa sokn intill Skagershults sokn finnes åter en Vulcani verkstad benämnd Lilla Lasona. Där sågo vi, utom många andra förunderligheter, äfven ett hus af smidslagg vid Hyttorne. Sedermera foro vi förbi Ramundaboda Gästgifvaregård och Postcontoir, där vi sågo Ramunds svärd. Ramund var en jätte som bott där. Måtte för öfrigt alla önska med mig: Måtte Gästfriheten vara så stor, som Gästgifvaregårdarne äro många !
Om aftonen ankommo vi till en Herrgård, belägen i Enåsa sokn, men tror man att man skall få veta hvad den heter så får jag högeligen beklaga att man deruti sig alltför mycket bedrager. Dock må man gissa. Jag skall gifva en Charade att uppläsa för att utgrunda Namnet på Gården, som uti följande ord innehålles: Mitt första är Börs, mitt andra: Torp, mitt hela: Börstorp. Gissa nu om du är Karl. Likgodt hvad den heter ! Den är tillhörig Capitainen C.G. Spens. Dess grundsten är år 1646 lagd af Conrad Falkenberg, hvilken ehuru hvarken målare eller Graveur eller Bildhuggare eller Författare till någon Bok, ty man lärer ej skola anse Börstorps hus ( Aj! Aj! Aj! Nu försade jag mig ! Förlåten ! Förlåten !) för något af sådana konstnärers arbeten, dock satt sitt namn på alla sina arbeten, såsom Järnkorsen på huset och på flaggor som sittat derpå. Huset är byggt för ensligheten, som dock svårligen skulle vilja där gästa. Vore jag upfinnare till de gamles Mytologie så hade jag (struket: satt Orcus uti detta och Sahlnecke hus.) inrättat detta hus till tempel för något gamalt Bergatroll. Ordspråket säger Skomakare blif vid din läst. Jag skall således ej göra mig till det jag alldrig kan eller kunnat blifva. Dock tål detta ett undantag. Det är om jag förstådt låta mig födas då för tiden, men min dumma bjässe; jag förstod intet då hvad jag förstår nu, ehuru jag på lyckans vägnar kunnat göra större framsteg dermed än nu, ty: att Göra lycka är som Kellgren säger, ej annat än att väl passa på tiden. Jag säger intet mer.
Om mårgonen andra dagen foro vi derifrån till Mariestad. Denna stad är tämligen stor och har ett förträffligt läge utmed sjön Venern med en förträfflig hamn. På den bredvid liggande holmen är Landshöfdingesätet. Den heter Marieholm. I Mariestad åto vi middag hos Rådm. Ol. Dyren. Om eftermiddagen foro vi till Hellekis, beläget på den så namnkunnige och märkvärdige Kinnekulle (hvarom se Bil. no. II)
Den 21 Aug foro vi från Hellekis åter igenom Mariestad, och ankommo om aftonen till Börstorp. Derifrån foro vi dagen derpå och ankommo om aftonen till Trystorps Herrgård. Där finnes ett både utan och innan gammalmodigt hus. Den är tillhörig Bar. Ad Falkenberg, och där bor hans mor, ett Fruentimber om 91 år och som dock är ganska rask. Morgonen derpå foro vi derifrån till Medevi Brunn och dagen derpå till Valla Herrgård, tillhörig Assessoren L Sparschuch, genom staden Skenninge, en ganska liten stad, men hvilken dock är ganska viktig för den stora Oxmarknad som der årligen hålles.
Dagen derpå om mårgonen foro vi till Brokinds Herrgård som ligger på en ö. Den är tillhörig min äldsta Morbroder Hind. Falkenberg, men min Mormor bor där om Somrarne. Där äro många vattenverk såsom Kvarnar, Såg, Stamp m.m. Det ligger ganska lågt men dock ganska vackert omgifvet af sjön hvars stränder äro fullsatte med Löfträd och ängarne äro derjämte ganska Löfrike.
Den 31 Aug foro vi ifrån Brokind återigen förbi Valla där vi åto middag, och om aftonen ankommo vi till Lagerlunda Herrgård, som ligger ganska vackert och har ett mycket väl uppbygdt hus. Dagen derefter foro vi ifrån Lagerlunda förbi Brunnsbo tillhörigt Bisk. Lindblom och uppbyggt med stående stockar. Om aftonen ankommo vi till Grensholmen.
Den 3 Sept. foro vi till Gjösta en gård som ligger ej långt ifrån Grensholmen hvarunder den lyder. Där är bygd en Ladugård af Sten som under ett tak förvarar alla Ladugårds-hus, såsom Stall, Fähus, Spannmålsbod, Hö-skulle, Trösk-verk, etc.
Vid Grensholmen är en ganska illsk tjur. Vi hade hört att man kunde skräma och täma tjurar på det sättet, att man midt för pannan på tjuren lossar en med löst krut laddad bössa. Vi gingo för den skull emot honom tillika med Kinbom försedd med en laddad bössa. Tjuren mottog 5 skott. Vid det 1sta af dessa, som han erhöll på ¾ alns afståndstudsade han blott, stod helt stilla, och tystnade tvärt af. Ändteligen [till sist ?] sprang han så snart han såg bössan.
Den 11 Sept. reste vi till Schärblacka, en gård som ligger vid Motala å, ej långt från det stället den förenar sig med Glan. Vid den förbiflytande Strömen äro många vattenverk, såsom Kniphammare, Såg och Mjöl-quarnar etc. Dessa orsakas af präktiga fall, som göra stället mycket vackert. Derifrån foro vi till Ribbingsholm (Med vi menas så här som i Art. om tjuren pag. 72, Mgr Grenander, min bror och jag), ett ställe beläget ej långt derifrån, och tillhörigt Capitainen Åhmanson. Den har utsigt på ena sidan av Glan, på den andra Motala å, tillika med en Herregård, kallad Liusfors, samt alla Schärblacka fallen, och på den 3die åt en trägård. Huset är byggdt på samma sätt som Råbäcks byggnad.
Den 12/9 ankom till Grensholmen Asses. L Sparchuch, tillika med Herr J. Torin och sin Doterson, Baron F. Boje.
Den 13/9 gingo Herr J Torin, Bar. F Boje, Magr E.C. Grenander, min bror C.G. Spens, och jag sjelf J.M. Spens till den förr omtalte ruinen.
Den 14/9 gingo nästförut uppräknade personer en mycket vacker väg, igenom en äng omgifven på båda sidorne af Mar. Ändteligen kommer man till en backe, som tätt är på båda sidorne, omgifven af björkar och som åfvanföre ser ut som et hvalf, som tyckes sluta sig nedanföre backen. Sedan gingo vi till ett torp vid namn Gibraltar. Det gör och skäl för namnet, ty det ligger på en udde som skjuter ut i sjön Roxen, samt har en ganska vacker utsigt.
På denna sjö rodde vi den 17/9. Sjön var där, mot sin vana, ganska lugn, ty hon häfver ofantliga vågor.
Den 21/9 reste vi ifrån Grensholmen genom staden Norrköping. Den är tämmeligen stor och har en derefter afpassad rörelse. Den ligger vid en vik af Saltsjön kallad Bråviken. Om aftonen ankommo vi till Nääs Sätesgård där vi dröjde öfver en dag och begåfvo oss derifrån den 23/9.
Vi reste genom staden Nyköping, också belägen vid hafvet; men det går ej så stora skepp som till Norrköping. Om aftonen ankommo vi tillBjörksund, en gård tillhörig Gr. Mörner. Där är en ganska stor byggnad som ligger på branten af en backe, af hvilken belägenhet man så betjent sig, att man anlagt en liten parterre i samma rad med andra våningen. Der utanför är en sort parti af löfskog, med mycket höga trän, hvarimellan syns en vik af Hafvet. Där är äfven en mycket stor trädgård, med orangerie, och lusthus.
Den 24/9 rodde vi öfver sjön till andra landet, hvarpå vi åkte på ett åkdon kalladt Vurst [?], som består af en ekplanka på hvilkens midt ett bräde står, som således [delar] den i två delar. På hvardera sidan om brädet sitter man. Ändteligen ankommo vi till Hånö, tillhörigt Cam. Vid Järncontoiret, Smedberg. Där åto vi middag och uppgingo på ett ganska högt berg där man ser en del af Hafvet. Vid återresan var sjön ganska lung. Vid Björksund är en Alm (Ulmus Campestris) som innefattar tolf (12) stammar på en rot.
Den 25/9 foro vi till Helgö, en gård belägen vid hafvet, äfven tillhörig Gr. Mörner. Hafvet synes där utan att man kan upptäcka andra stranden. Det säges att derifrån öfver till Petersburg är 75 mil. Visst är att man med god vind kan på 4 dagar derifrån segla till Petersburg.
Söndagen den 26/9 var vi uti Bälinge kyrka. Den har flera prydnader i synnerhet epitaphier.
Den 27/9 foro vi från Björksund och ankommo ½ 7 till Stockholm. Denna Sveriges Hufvudstad är ganska stor, och har äfven många vackra hus. Torg fela ej. Staden delas uti flera delar, hvaraf en del blott äro holmar. De förnämsta delar af stadens delar äro Norr- och Söder- Mallm, [Gamla] Staden och Ladugårds-landet. Dessutom holmar, såsom Kungsholmen, Riddare-, Skepps- och Castell- holmarne. Hvardera af dessa delar vill jag särskilldt beskrifva.
I Norrmallm
(Stockholm ligger väl uti Stockholms Län eller Söder-Törn men, om man gör afseende på Landskapen, både uti Uppland och Södermannland. Skiljemärket står nästan i midten af staden.) Denna del af staden ligger hel och hållen uti Uppland. Den är skilld från staden genom en ström, kallad Norrström, genom en annan från Kungsholmen, och genom en 3die från Ladugårdslandet. Bland torg är Norrmalmstorg det vackraste, ty på hvardera idan derom äro Operahuset och Prinsessans hus, midtemot hvarandra, lika åt den sidan de vända sig åt torget, på den 3die sidan Norrström, samt den deröfver ledande präktiga Norrbro. Den är blott till en del färdig men på dess fullbordande arbetas dagligen. Bron ska när den blir färdig gå rakt på Slottet, men nu måste man vika af och gå ett stycke på en Träbro. Bland kyrkor märkas S:t Jacobi, S:t Clara och Adolf Fredriks kyrka. Bland byggnader äro följande de märkvärdigaste: a) Operahuset och b) Prinsessan Sophia Magdalenas hus. Dessa ligga vid Norrmalmstorg och för sin likhets skull synas de böra på en gång omtalas. I det förra spelas stora Operan, och det senare hyser sin ägarinna. Det förra är högquarter för en division af Lifgardiet och det senare för Lifregiments bataljon. Emellan dessa begge hus står på Norrmalmstorg Konung Gustaf Adolfs bild till häst hållande commender stafven i ena handen. På pedestallen äro hans 4 förnämsta Generalers bröstbilder. Detta, liksom mycket annat, äro minnesstoder af Gustaf III snille, varaktigare än de som resas åt honom sjelf. c) Arsenalen. Om denna är redan talat. Man må här tillägga något. Der är, som sagt, Dramatiske Theatern. Huset har ett torn på hvardera hörnet. Den där bredvid liggande Kungsträdgården är redan beskrifven. d) Bondeska huset e) Vestmanska huset f) Ugglaska huset äro enskilda vackra hus. Bondeska huset är straxt bredvid Prinsessans hus. Vestmanska huset är byggt av Bryggaren Vestman vid Adolf Fredriks kyrka. Ugglaska huset ligger vid Drottninggatan. En del af Norrmalm kallas Blasieholmen. Den är oaktadt detta namn ej en holme. Där märkes Fockiska huset.
II Södermallm.
Denna del ligger åter i Södermanland. Då man först inkommer från denna sida kan man ej gissa att man nalkas Stockholm, ty de första husen äro små. Öfver den strömen som skiljer Södermallm från Staden (Här såväl som på andra ställen menas med Staden den egentligen så kallade Staden.) äro 2 slussar och 2ne vinbryggor. På Södermallm är även den så kallade Jernvågen, där Jernet väges och utskeppas. För öfrigt har jag ej Något mer att anmärka om Södermallm.
III Staden, egentligen
Denna, den vackraste delen af Stockholm, skiljes genom Norrström ifrån Norrmalm och genom en annan från Södermallm och genom en 3die från Riddareholmen. Bland torg märkas Riddarehustorget och torget utanför Slottet. Riddarehustorget ligger framför Riddarehuset, hvaraf det har sitt namn. Ett annat hus vid Riddarehustorget är Stadens Rådstuga. På en annan sida om torget löper en ström, öfver hvilken den präktiga men korta munkbro leder till Riddar-holmen, på hvilken den stora Riddareholms-kyrkan ligger. Midt på Riddarehustorget står Konung Gustafs bild, gående ifrån Riddarehuset. Torget utanför Slottet ligger emellan det vackra Slottet och Öfverståthållarehuset. På 3die sidan är Storkyrkan. På den fjerde sidan har man utsigt åt Skeppsbron, den förnämsta hamnen uti Stockholm. (Stockholm har en oräknelig mängd andra hamnar. Detta är den förnämsta och tillika den bästa. Till och med Fregatter löpa derin.) Midt framför detta torg är en bryga anlagd, på hvilken Konung Gustaf III bildstod kommer att stå. På detta torg står en Obelisk, hvars alldra första fot är trappsteg; sedermera kommer en fot af Porphyr, på hvilken en Inscription är, som innehåller att Stenen är rest till åminnelse af Borgerskapets vakthållning uti Staden under sist förflutna kriget. Ändteligen kommer en fyrkantig granitsten, som blir allt smalare ju högre den blir, som slutligen afbrytes, men slutar dock i en spets. Bland kyrkor uti egentliga Staden märkas Storkyrkan och Tyska kyrkan, hvars klockor äro så berömde. Bland byggnader märkas a) Överståthållarehuset. Det ligger midt emot Slottet vid torget utanföre och är mycket väl byggdt af Gr. Tessin, Recidence för stadens Öfverståthållare. b) Riddarehuset. Det ligger vid Riddarehustorget, byggt i Gustaf II Adolfs tid. Det tjenar som samlingsställe för Ridderskapet och Adelen vid Riksdagar i Stockholm. c) Rådstugan. Item [?] vid Riddarehustorget, byggdt med fasta flyglar, är ett vackert hus. Där har stadsvakten sitt Högquarter. d) Börsen är ett samlingsställe för köpmän. Där hållas vanligtvis Pequeniquer [?]. e) Piperska huset. Ifrån Munkbron gå på båda sidorne stränder. På den högra landar båtar. Dervid är detta hus beläget. Det har Decorationer öfver porten. Där bor Riksdrotsen för sina redbara gerningar. f) Myntet ligger vid Strömmen som skiljer egentliga Staden från norrmallm. Där slås myntet och månge Collegier samlas. Utanför porten äro pelare. g) Kongl Stallet ligger på en holme i den nyss omtalte Strömmen och är ett präktigt Residence för Kongl Lifhästarne. h) Banquen ligger vid Skeppsbron. Där förvaras Rikspenning-strutarne uti hvalf. i) Packhuset. Item vid Skeppsbron Där uppläggas alla varor som komma sjöledes.
IV Ladugårdslandet
Denna del av Stockholm skiljes genom en ström från Norrmallm. Bland torg märkes Ladugårdslands-torget som är ganska stort. Bland kyrkor Ladugårdlands-kyrkan och bland byggnader Fredrikshof, dit man flyttat det mesta af Arsenalen. Utanför denna del af staden äro Ladugårdsgärdet och Diurgården. Ladugårdsgärdet är exercitie plats för Garnison i Stockholm. Där är nu en Skants anlagd, den vi skulle bese den 1/10 men hunno ej fram. Om något haf bör kallas vattenlöst någon skog trädlös, bör säkert denna Diurgård få namn af Diurlös. Ty der finns ej ett enda djur. Men denna diurlösa Diurgården hyser många lustherrgårdar för de makliga Stockholmsboerne.
V Kungsholmen
Derpå är en kyrka, Kongl. Lasarettet (ett vackert hus), ett glasbruk och Lifdragonernes Högquarter. Deröfver går äfven vägen till Kongl. Lustslottet Drottningholm.
VI Riddareholmen
Denna skiljes, som förr sagt är ifrån Riddarehustorget
genom en ström och sammanbindes dermed genom Munkbro.
Därpå ligger Riddareholmskyrkan, med den namnkunnige
VII Skeppsholmen och VIII Castellholmen
Dessa äro Stockholms fästen och försvar, utom Vaxholmen inloppet uti Stockholms hamnar. De dominera hela staden. På Skeppsholmen finner man först ett slagtarehus hvarest stadens slagtare hafva sina bodar. Sedan Arméens flottas Högquarter, samt ett batterie, tillika med förrådshus och boningsrum för Arméens flottas Officerare. En bro leder derifrån till Castellholmen hvarest det egentliga castellet är.
IX Slottet
Detta ligger i egentliga Staden, bör således höra dit men (som mig synes) förtjenar särskilld upmärksamhet. Denna prydnad för staden Stockholm insluter en fyrkantig borggård. Den ena af denna fyrkantens sidor gränsar intill torget utanför Slottet, den 2dra till Artillerigården, som inneslutes af en i Slottet hörande rundel och där hela Stadens Garnisonshögvakt är, den tredje till Lejonbacken åt Norrbro-sidan, där två Lejon stå afbildade i naturlig storlek, den fjerde till Logården, som är förr beskrifven. Där utskjuter Slottet uti två flyglar. Uti Slottet bo utom Konungen och Drottningen äfven Hertigarne Carl och Fredrik, Hertiginnan, Enkedrottningen och Kronprinsen. Dessutom är där boningsrum för Hofstaterne, Slottskapellet och Museum, en samling af målningar och stoder.
Den 2dra Oktober reste vi ifrån Stockholm. Under vägen sågo vi många Herregårdar. Om aftonen ankommo vi till Upsala. Då nu ämnet uphör är det tid att på Beskrifningen göra slut.
En fråga torde upstå: om jag var vid sundt förnuft då jag skref detta, och denna fråga vill jag lämna därhän.
Lef
väl !